Länge oroade jag mig; - Hur vet jag då när det är dags? Det finns flera olika tecken som kan ge en fingervisning på att rätt dag är nära. Tikens beteende kan vara en ledtråd. Många tikar visar ett ökat sexuellt engagemang redan under förlöpet. De rider gärna på andra hundar. Vilket Agnes har gjort. Skulle en hanhund göra ett allvarligt försök under förlöpet kommer han att släppas fram en bit men i slutändan lär han dock blir avsnäst. Detta hände Hugo många gånger.
När tiken väl är parningsvillig står hon kvar när hanen försöker hoppa upp/komma in och hans försök blir mer och mer intensiva, vilket hon uppmuntrar. När tiken är redo signalerar hon det genom att höja baken när hanhunden är nära. Därefter vidtar den s k hängningen (men en tik kan mycket väl bli dräktig utan en hängning). Och DÄR var vi i helgen som var. Jag lovar. Vi har sett mycket. Ungarna har himlat med ögonen många gånger.
Jag är glad att hundarna känner varandra och umgås dagligen. Jag vet att hundarna tycker om varandra och trivs i varandras sällskap. De är ömsinta och harmoniska. Blir det valpar denna gång är jag helt säker på att de kommer att bli minst lika kärvänliga som mina Bullar är. Nu ska jag ta reda på HUR snart jag kan få reda om om helgens äventyr givit resultat. Nästa grubbel.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Dina avtryck gör mig glad.